Galenskap –

Idag har jag tappat det och är nere i The rabbit hole.. Som tur är vet jag att detta kommer och går. Varje ögonblick är nytt.

Galenskap bildligt förklarat – idag städar jag ur det där inre skrymslet jag skuffat undan tankar och känslor som jag inte velat vidröra. Tar bort dom dammiga lakanen, spindelnäten, putsar fönsterna, så att jag sedan kan se med ännu mer klarhet och från en större helhet.

Är vi i en simulator på en platt planet som ett universellt experiment?
Eller är vi i en verklig värld med inplanterade minnen för att göra oss förvirrade?

Jag vet att jag ännu inte har ett fullt medvetande..
Jag dömer fortfarande människor som dömer.
Sen dömer jag mig själv, för att jag dömer.
Jag vet att jag ännu inte har ett fullt medvetande….
Genom att acceptera att jag ännu inte är i full harmoni och acceptans med mig själv ger det mig ändå hopp, att jag är påväg. ❤️ Men vart ska vi efter denna utveckling?

Min perfektionist strävar alltid efter balans, ibland kanske det är mitt ego och även tvångstankar. ⚖️
Balans på tallriken, att alltid ha lika mkt av allt i varje tugga.
Att maten i hemmet ska räcka och portioneras ut över hela veckan.
Slösa så lite som möjligt på resurser och återanvänd allt som går.
När jag mår dåligt projicerar jag ut det i det fysiska att jag ska fixa, rensa och organisera.
I ett rum med andra människor eller energiplatser transformerar jag energin från stress till lugn, från depression till harmoni, alla ska stå i sin balans inom sig själva.

Det är också den eviga konflikten i mig att kritiskt känna om jag agerar utifrån mina trauman eller mission. 🔍
När är det hälsosamt att försöka påverka och kontrollera sin omgivning. När är det okej, är det ens nödvändigt att lägga sig i jordens utveckling och process som ändå tycks röra sig i en spiral?
Kanske grundar sig allt i det trauma, att jag satte jorden på mina axlar som liten och fortfarande inte har kunnat släppa det.
Behöver jag rädda någon?
Eller är detta också för att vilseleda oss att lägga energin på allt annat än att vara våran egna skapare?

Och kanske i så fall den största frågan, hur står jag i mig själv i livet och känner allt så djupt och så stark utan att manipulera energierna, utan att gå sönder – men ändå inte stänga av livets kraft som ständigt pulserar genom mitt väsen.
🌊🌊🌊🌊🌊🌊🌊🌊🌊🌊🌊🌊
Och om denna värld inte är verklig och ingens existent är hotad vad håller vi alla på med i detta kaos här på jorden? 😂

Återkommer kanske lite längre fram med ett nytt perspektiv på denna texten. Som är mer grundat. Det inre kriget pågår ständigt i oss alla. Kom ihåg du är inte dina känslor eller tankar!

Älska dig själv, alltid för det är du värd!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s